
Det är sällan en enskild dålig vecka som leder till utmattning. Oftast byggs den upp under månader, hos människor som är duktiga, lojala och vana vid att klara av saker. Det är också därför den är så lätt att missa, både för dig själv och för dem runt dig.
Jag är coach och inte läkare, och det här inlägget är ingen diagnoslista. Men jag har under många år mött människor i krävande roller, och jag vet hur mycket enklare det är att vända utvecklingen tidigt. Jag pratar även utifrån egna erfarenheter. Här går jag igenom vad du kan lägga märke till och hur du kan ta samtalet med din chef innan det går för långt.
Utmattning börjar sällan med att man ramlar ihop. Det börjar med små förskjutningar som man förklarar bort. Du sover sämre, eller vaknar tidigt och kan inte somna om. Du är trött på ett sätt som en helg inte hjälper mot. Du har svårare att koncentrera dig och glömmer saker du brukar komma ihåg. Du blir lättirriterad, drar dig undan eller tycker att sådant du normalt gillar känns tungt.
Ett av de tydligaste varningstecknen är när du vecka efter vecka säger "jag ska bara" och "det lugnar sig sen". Då har du slutat lyssna på dig själv och börjat förhandla med dig själv.
Hjärnan är bra på att vänja sig. Det som var ovanligt för tre månader sedan känns normalt idag, och därför märker vi inte hur långt vi har glidit. Dessutom finns skammen. I en undersökning från ERGO Försäkring i början av 2026 uppgav nästan två av tio svenskar, 18,8 procent, att de inte skulle berätta för sin arbetsgivare om psykisk ohälsa som påverkar arbetsförmågan. Samma undersökning, som omfattade Sverige, Norge och Danmark, visade att arbetet är den vanligaste orsaken till stress, något som cirka 40 procent anger.
Det hänger ihop med något jag har skrivit om tidigare: vi är sällan redo för förändring förrän konsekvenserna blir för obekväma. Med utmattning är det en dyr princip, eftersom konsekvenserna kan bli stora innan man tar tag i något.
Enligt Försäkringskassan är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till längre sjukfrånvaro i Sverige, och stressrelaterade diagnoser är vanligast. En akut stressreaktion ger i regel sjukskrivning i ungefär 40 dagar, medan utmattningssyndrom ofta innebär ett halvår eller mer.
Bilden är samtidigt inte entydig. If Skadeförsäkring visade i mars att antalet personer som var sjukskrivna för stress i december 2025 hade minskat med 22 procent jämfört med året innan, till 36 402 personer. Det är glädjande, men det är fortfarande många människor, och det visar framför allt hur stor skillnad tidiga insatser kan göra.
Ta en lugn stund och svara ärligt. Hur har min sömn sett ut den senaste månaden jämfört med för ett halvår sedan? Kan jag koppla av på helgen, eller går tankarna till jobbet hela tiden? Har jag slutat göra sådant som brukade ge mig energi? Och vad skulle jag säga till en nära vän som beskrev samma sak som jag just nu?
Den sista frågan är ofta den som får människor att ändra sig. Vi är sällan lika snälla mot oss själva som mot andra.
Många skjuter upp det här samtalet eftersom de inte vet hur de ska börja. Förbered dig i stället med tre saker. Beskriv vad du faktiskt märker, till exempel att du har haft svårt att sova och att du känner att du inte hinner med. Förklara vad som enligt dig ligger bakom, som arbetsbelastning, otydliga prioriteringar eller ständiga avbrott. Och föreslå vad som skulle hjälpa, till exempel att prioritera om, ta bort en uppgift tillfälligt eller boka ett uppföljande samtal om två veckor.
Du kan börja ungefär så här: "Jag vill prata med dig om min arbetssituation. Jag märker att jag har varit mer trött än vanligt den senaste tiden, och jag vill att vi hittar en lösning innan det påverkar mitt arbete mer." Det är sakligt, det är ärligt och det ger din chef något att svara på.
Om samtalet inte leder någonstans kan du vända dig till HR, skyddsombudet eller företagshälsovården. Du behöver inte klara det här ensam.
Om symtomen håller i sig i flera veckor, eller om du känner att du inte orkar med vardagen, ska du kontakta din vårdcentral eller företagshälsovården. På 1177 kan du få hjälp att bedöma vad du ska göra. Coaching är ett bra komplement när du mår bättre och vill bygga hållbara vanor, men det ersätter aldrig en medicinsk bedömning.
Skydda sömnen och sätt ett fast stopp för arbetsdagen, även om det känns obekvämt. Säg nej till en sak den här veckan. Och lägg märke till hur du pratar med dig själv, för den inre rösten spelar större roll än man tror, vilket jag går igenom i inlägget om inre dialog och det undermedvetna.
Vill du ha stöd i att hitta ett mer hållbart sätt att arbeta och leva är du välkommen att prova coaching.